Cybersäkerhetslagen och NIS2-direktivet – Ett heltäckande ramverk för ett säkrare digitalt Sverige

Videolängd: 1 timme och 20 minuter

1. Bakgrund – Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringen har revolutionerat hur vi lever, arbetar och kommunicerar. Internationell handel, e-förvaltning, molntjänster och IoT-lösningar har möjliggjort en snabbare, mer effektiv och integrerad vardag. Men i takt med dessa tekniska framsteg har hotbilden inom cybersäkerhet också eskalerat. Cyberattacker riktade mot kritiska infrastrukturer och privata företag har blivit vardagsmat, vilket kan leda till stora ekonomiska förluster, förlorat förtroende hos kunder och, i värsta fall, samhällsstörningar.

2. Från NIS till NIS 2 – Utvecklingen av cybersäkerhetsregelverket

NIS-direktivet – grunden för ett digitalt försvar

Det ursprungliga NIS-direktivet var ett viktigt första steg för att säkerställa en gemensam nivå av cybersäkerhet inom EU. Direktivet innebar att medlemsstaterna skulle implementera regler för att skydda kritiska infrastrukturer, inklusive energi, transport och finanssektorn. Men erfarenheter från de första åren visade att direktivet hade vissa brister:

Otydlighet kring vilka sektorer och aktörer som omfattades.
Otillräckliga sanktionsmöjligheter vid överträdelser.
Behov av bättre samordning mellan medlemsstaterna för att hantera gränsöverskridande cyberhot.

NIS2-direktivet – ett skarpare regelverk

För att möta dessa utmaningar uppdaterade EU sitt regelverk genom att införa NIS2-direktivet. Detta direktiv ställer betydligt skarpare krav på:

Riskhantering: Organisationer måste systematiskt identifiera, analysera och hantera risker kopplade till deras informationssystem.
Incidenthantering: Tydliga rutiner för att rapportera incidenter, med strikta tidsramar (t.ex. initial rapportering inom 24 timmar).
Leverantörskedjans säkerhet: Ett helhetsperspektiv där även viktiga leverantörer omfattas indirekt genom avtalsenliga krav.
Ledningens ansvar: En tydlig fördelning av ansvar inom organisationen, med krav på kontinuerlig utbildning och intern revision.

Sveriges implementering – Cybersäkerhetslagen (CSL)

I Sverige implementeras NIS2-direktivet genom den nya Cybersäkerhetslagen. Lagen syftar till att:

Skydda kritiska infrastrukturer och samhällsviktiga tjänster.
Säkerställa att alla aktörer, från stora organisationer till små leverantörer, följer samma höga säkerhetsstandarder.
Möjliggöra ett proaktivt och riskbaserat arbete med informationssäkerhet.

Lagen planeras träda i kraft vid årsskiftet 2025/2026, lagens införande och antagande är fördröjt vilket innebär att svenska företag och organisationer måste börja anpassa sina processer och system redan nu för att vara redo när lagstiftningen träder i kraft. Enligt Johan, ansvarig kontaktperson på MSB.

3. Vad är Cybersäkerhetslagen?

Cybersäkerhetslagen är Sveriges nationella svar på de ökande cyberhoten och bygger på principerna i NIS2-direktivet. Lagens huvudsakliga mål är att:

Skapa en enhetlig nivå av cybersäkerhet inom EU genom att implementera gemensamma säkerhetskrav.
Skydda samhällsviktiga tjänster och digital infrastruktur mot cyberattacker.
Förtydliga ansvar och sanktionsmöjligheter så att brister i säkerhetsarbetet snabbt kan åtgärdas.

Lagen omfattar en rad olika sektorer och reglerar både interna säkerhetsåtgärder inom organisationen samt kraven på leverantörskedjan. Detta innebär att både direkt berörda aktörer och deras viktiga leverantörer måste följa lagens krav.

4. Exakt vem omfattas av lagen?

En av de centrala aspekterna i Cybersäkerhetslagen är att det är tydligt definierat vem som omfattas – både direkt och indirekt. Detta är avgörande för att säkerställa att hela den kritiska infrastrukturen och leverantörskedjan har samma höga säkerhetsnivå.

4.1 Direkt omfattning – Sektorer och kriterier

För att en organisation ska omfattas direkt av Cybersäkerhetslagen krävs att två huvudsakliga villkor är uppfyllda:

1. Organisationen måste träffas av en specificerad sektor

Enligt lagstiftningen måste organisationen verka inom någon av de definierade sektorerna. Här är en utförlig lista på de sektorer som direkt omfattas:

Energi:
- Verksamheter inom försäljning och framställning av energi, inklusive olje- och gasverksamheter.
Transport:
- Organisationer som hanterar transport och godstrafik, oavsett om det gäller land-, luft- eller havstransporter.
Post och budtjänster:
- Alla typer av företag som tillhandahåller post- och budtjänster.
Hälsa och sjukvård:
- Både privata och offentliga vårdgivare, inklusive verksamheter inom hemtjänst, LSS och andra liknande tjänster.
Bankverksamhet:
- Banker, kreditmarknadsinstitut, systemleverantörer, försäkringsbolag och kapitalbolag.
Finansmarknadsinfrastruktur:
- Organisationer som erbjuder system och konsulttjänster inom finanssektorn.
Offentlig förvaltning:
- Alla typer av offentliga organisationer, med undantag för vissa statliga aktörer som regeringen, Riksrevisionen och Sveriges Riksbank.
Dricksvatten och avloppsvatten:
- Verksamheter som hanterar rening och försörjning av dricksvatten, där även VVS-företag kan omfattas indirekt.
Digitala tjänster:
- Företag som erbjuder molntjänster, handelsplattformar, sökmotorer, DNS-tjänster med mera.
Livsmedelssektorn:
- Organisationer som är verksamma inom hela livsmedelskedjan – från produktion och förädling till grossist- och detaljhandel.
Forskning och utbildning:
- Lärosäten med examenstillstånd samt andra organisationer verksamma inom forskning och utbildning.
Återvinning och retur:
- Företag där minst 50 % av verksamheten bedrivs inom återvinning/retur, inklusive industrihantering.
Tillverkning:
- Verksamheter inom fordonsindustrin (både land-, luft- och hav) samt produktion av elektriska och mekaniska maskiner, reservdelar och tillbehör för olika industrier. Här kan även indirekt omfattning spela en roll.
Kemikalier:
- Företag som hanterar kemikalier, från industriella produkter till detaljhandel med krämer och liknande produkter.

2. Organisationen måste uppfylla ett av följande kriterier:

Minst 50 anställda
eller
En årsomsättning på minst 100 MSEK

Detta innebär att även om en organisation tillhör en av de omfattade sektorerna, måste den dessutom uppfylla antingen personal- eller omsättningskravet för att omfattas direkt. Exempel:

Ett FinTech-bolag med 14 anställda men en årsomsättning på över 100 MSEK omfattas direkt.
Ett åkeri med 51 anställda, även om omsättningen understiger 100 MSEK, omfattas direkt tack vare det högre antalet anställda.

Genom att kombinera sektorindelning med dessa ekonomiska och personalmässiga kriterier säkerställs att endast verksamheter av viss storlek och betydelse omfattas direkt – vilket bidrar till en effektiv och fokuserad tillsyn.

4.2 Indirekt omfattning – Viktiga leverantörer dras in

Utöver de organisationer som direkt omfattas av Cybersäkerhetslagen finns det även ett indirekt omfång som drabbar viktiga leverantörer. Detta system bygger på principen att en organisations säkerhet inte bara påverkas av dess egna system och processer, utan även av de leverantörer som tillhandahåller kritiska tjänster eller produkter. Här är huvuddragen:

Leverantörens roll: Om din organisation är en viktig leverantör till ett företag eller en offentlig organisation som direkt omfattas av CSL, så omfattas du automatiskt av samma säkerhetskrav.
Avtalsenligt ansvar: Indirekt omfattning sker genom avtalsenliga krav – din kund, som är direkt berörd av lagen, kan genom avtal kräva att du lever upp till de standarder som anges i Cybersäkerhetslagen och NIS2-direktivet.
Exempel:
- En IT-byrå som tillhandahåller IT-support och säkerhetstjänster till ett vattenförsörjningsbolag omfattas indirekt, eftersom bolaget själv är direkt reglerat av lagen.
- Ett städföretag som levererar renhållningstjänster till en tillverkningsindustri som omfattas direkt dras in i regelverket.
- Ett ekonomibolag som fungerar som extern byrå för ett livsmedelsföretag omfattas indirekt om livsmedelsföretaget är direkt berört.

Det indirekta omfånget är kritiskt för att säkerställa att hela leverantörskedjan har en enhetlig säkerhetsnivå. Detta bidrar till att minimera risker – om en del av kedjan brister i säkerheten kan hela verksamheten påverkas.

5. Konkret implementering – Praktiska steg för att efterleva CSL och NIS2

Att förstå vilka regler som gäller är bara början. Nästa steg är att praktiskt implementera dessa krav i din organisation. Nedan följer en detaljerad guide med konkreta steg och strategier för att säkerställa att både direkt och indirekt omfattade verksamheter lever upp till de nya kraven.

5.1 Verksamhetsanalys och riskbedömning

Mål: Identifiera vilka delar av din verksamhet som berörs av Cybersäkerhetslagen och vilka risker som finns.

Kartläggning:
- Gör en detaljerad översikt över alla affärsprocesser, informationsflöden och system som används.
- Identifiera vilka sektorer som din verksamhet tillhör och kontrollera om ni uppfyller kriterierna med avseende på anställda eller omsättning.
Riskanalys:
- Analysera vilka hot och sårbarheter som finns i dina IT-system och processer.
- Utvärdera potentiella konsekvenser av en cyberattack, inte bara för din egen organisation utan även för hela leverantörskedjan.
Dokumentation:
- Dokumentera riskanalysen och skapa en handlingsplan med prioriterade åtgärder för att hantera identifierade risker.

5.2 Ledningsansvar och organisatoriska åtgärder

Mål: Säkerställa att ledningen är aktivt involverad och att ansvaret för cybersäkerheten är tydligt definierat.

Tydlig ansvarsfördelning:
- Utse en dedikerad ledningsgrupp eller en informationssäkerhetschef som har det övergripande ansvaret.
- Definiera roller och ansvar på alla nivåer, från högsta ledningen till operativa team.
Interna policies:
- Skapa och implementera interna riktlinjer och policys som styr cybersäkerhetsarbetet.
- Se till att policys för incidenthantering, dataskydd och leverantörshantering är tydligt dokumenterade.
Utbildning:
- Utbilda alla anställda i cybersäkerhet – från den tekniska personalen till administrativ personal.
- Genomför regelbundna utbildningar och simuleringar av incidenter för att säkerställa att alla vet hur de ska agera vid en krissituation.

5.3 Incidenthantering och rapportering

Mål: Upprätta effektiva rutiner för att upptäcka, hantera och rapportera säkerhetsincidenter i enlighet med lagens krav.

Incidentrapporteringsprocess:
- Utveckla en process som säkerställer att en första rapport av en incident lämnas inom 24 timmar.
- Säkerställ att detaljerade rapporter kompletteras inom 72 timmar och en slutgiltig rapport sammanställs inom 30 dagar.
Övningar och simuleringar:
- Genomför regelbundna övningar för att testa incidenthanteringsrutinerna.
- Uppdatera processerna baserat på erfarenheter från övningar och faktiska incidenter.
Verktyg och system:
- Inför system för övervakning och loggning som kan identifiera avvikelser i realtid.
- Använd automatiserade verktyg för att snabbt kunna samla in data och analysera händelser.

5.4 Säkerhet i leverantörskedjan

Mål: Säkerställa att alla leverantörer som har en kritisk roll i din verksamhet följer samma säkerhetskrav.

Leverantörskartläggning:
- Identifiera och dokumentera alla viktiga leverantörer, både primära och sekundära, som påverkar er verksamhets säkerhet.
- Skapa en riskprofil för varje leverantör baserat på hur kritiska deras tjänster är.
Avtalskrav:
- Inkludera specifika säkerhetskrav i alla avtal med leverantörer.
- Säkerställ att leverantörerna åläggs att genomföra egna säkerhetsåtgärder och att de kan styrka sin efterlevnad genom regelbundna rapporter.
Uppföljning:
- Genomför regelbundna revisioner och säkerhetsgranskningar av leverantörskedjan.
- Använd verktyg som automatiskt kan övervaka och rapportera om avvikelser hos leverantörer.

5.5 Tekniska säkerhetsåtgärder och övervakning

Mål: Implementera tekniska lösningar som skyddar mot cyberattacker och säkerställer kontinuerlig övervakning av system och nätverk.

Brandväggar och nätverkssegmentering:
- Installera robusta brandväggar och segmentera nätverket för att minska spridningsrisken vid en attack.
Multifaktorautentisering (MFA):
- Inför MFA för alla anställda och kritiska system för att minska risken för obehörig åtkomst.
Lösenordspolicys:
- Utarbeta och implementera starka lösenordspolicys samt rutiner för regelbunden lösenordsbyte.
Övervakningssystem:
- Använd system för kontinuerlig övervakning som kan identifiera ovanliga aktiviteter i realtid.
- Integrera lösningar för att snabbt få notiser vid incidenter eller potentiella dataläckor.

5.6 Utbildning och intern revision

Mål: Säkerställa att alla medarbetare är medvetna om säkerhetsrisker och att organisationens säkerhetsrutiner kontinuerligt förbättras.

Regelbunden utbildning:
- Anordna årliga eller halvårsvisa utbildningar för att hålla personalen uppdaterad om aktuella hot och säkerhetsåtgärder.
Intern revision:
- Genomför årliga interna revisioner för att kontrollera att säkerhetsåtgärder och rutiner följs enligt lagkraven.
- Dokumentera resultaten och implementera förbättringar baserat på revisionernas slutsatser.
Externa revisioner:
- Låt oberoende experter utföra revisioner av säkerhetsarbetet för att identifiera eventuella brister ur ett objektivt perspektiv.

6. Sanktioner och konsekvenser vid bristande efterlevnad

En central del av Cybersäkerhetslagen och NIS2-direktivet är de sanktioner som kan utdömas vid bristande efterlevnad. Dessa sanktioner syftar till att säkerställa att alla berörda organisationer tar cybersäkerhetsarbetet på största allvar.

Ekonomiska böter:
- Vid allvarliga överträdelser kan böter uppgå till 2 % av den globala omsättningen eller upp till 10 miljoner euro – beroende på vilket belopp som är högst.
Direkt ansvar för ledningen:
- Om ledningen inte säkerställer att såväl den egna organisationen som leverantörskedjan följer kraven, kan ansvar utkrävas direkt. Detta kan i värsta fall leda till ett direktverkande näringsförbud.
Revision och granskning:
- Myndigheter har rätt att genomföra revisioner och granskningar när som helst. En organisation måste därför vara beredd på att visa att alla nödvändiga säkerhetsåtgärder är på plats och att regelverket efterlevs.

Konsekvenserna av bristande efterlevnad är inte bara ekonomiska. Ett säkerhetsbrott kan leda till förlorat förtroende hos kunder och samarbetspartners, vilket i längden påverkar verksamhetens långsiktiga överlevnad.

7. Framtiden för cybersäkerhet – En sammanvägning av utmaningar och möjligheter

Med införandet av Cybersäkerhetslagen och NIS2-direktivet står Sverige inför en ny era där digital säkerhet inte bara är en teknisk fråga, utan en integrerad del av verksamhetsstrategin. Här är några framtida perspektiv:

Ökat samarbete:
- Lagstiftningen främjar ett ökat samarbete mellan organisationer, både inom samma sektor och tvärs över olika branscher. Detta samarbete är avgörande för att snabbt kunna dela information om hot och incidenter.
Utveckling av teknik:
- Marknaden för säkerhetslösningar växer snabbt. Vi ser en ökad användning av artificiell intelligens och maskininlärning för att upptäcka hot i realtid.
Förbättrad incidenthantering:
- Med tydliga rapporteringskrav och bättre verktyg för incidenthantering kommer organisationer att kunna hantera cyberattacker snabbare och mer effektivt, vilket minskar skadorna vid en incident.
Kontinuerlig anpassning:
- Cyberhot utvecklas ständigt, vilket kräver att lagar och säkerhetsåtgärder också utvecklas. Organisationer måste därför investera i kontinuerlig utbildning och uppdaterade tekniska lösningar.
Globalt perspektiv:
- Även om Cybersäkerhetslagen är ett nationellt regelverk, är cyberhot globala. Ett robust säkerhetsarbete stärker inte bara den nationella infrastrukturen utan bidrar också till att skapa ett säkrare digitalt ekosystem internationellt.

8. Slutsats – Investera i en robust cybersäkerhetsstrategi

Cybersäkerhetslagen och NIS2-direktivet markerar en milstolpe för Sveriges digitala säkerhet. Genom att ställa skarpa krav på riskhantering, incidentrapportering, leverantörskedjans säkerhet samt tydligt definierade ansvarsområden skapas ett ramverk som gör hela den digitala infrastrukturen robustare.

För att sammanfatta:

Direkt omfattning: En organisation måste både tillhöra en specificerad sektor (såsom energi, transport, hälsa, finans, digitala tjänster, livsmedel, forskning, tillverkning, kemikalier med flera) och uppfylla kravet på antingen minst 50 anställda eller en årsomsättning på minst 100 MSEK.
Indirekt omfattning: Viktiga leverantörer som tillhandahåller kritiska tjänster eller produkter till direkt berörda organisationer omfattas via avtalsenliga krav. Detta säkerställer att hela leverantörskedjan följer samma höga standarder.

Att implementera dessa regler kräver en systematisk och holistisk strategi. Genom att genomföra en noggrann verksamhetsanalys, definiera tydliga roller, införa avancerade tekniska säkerhetsåtgärder och skapa robusta incidenthanteringsprocesser, kan din organisation möta de utmaningar som den digitala eran medför. Dessutom bidrar ett aktivt arbete med leverantörshantering och regelbundna revisioner till att förhindra att en enskild svag länk leder till en större incident.

Investeringen i en stark cybersäkerhetsstrategi är inte bara en juridisk skyldighet – den är också en strategisk affärsbeslut. Genom att vara proaktiv och säkerställa att både din egen organisation och dina leverantörer lever upp till de höga krav som ställs, minskar risken för kostsamma incidenter, stärker kundförtroendet och bidrar till ett säkrare digitalt samhälle.

I takt med att cybersäkerhetslandskapet fortsätter att utvecklas är det avgörande att ständigt anpassa och förbättra säkerhetsåtgärderna. Med hjälp av moderna system och en tydlig ledningsstruktur kan du inte bara uppfylla dagens krav utan också vara förberedd på framtidens utmaningar.

9. Sammanfattning

Cybersäkerhetslagen, i kombination med NIS2-direktivet, utgör grunden för ett robust cybersäkerhetsarbete i Sverige. Genom att:

Specificera exakt vilka sektorer som omfattas,
Ställa krav på att en organisation måste ha minst 50 anställda eller omsätta minst 100 MSEK,
Och även inkludera indirekt omfattning genom att viktiga leverantörer dras in via avtalsenliga krav,

skapas en helhetslösning som täcker hela kedjan – från ledning och personal till leverantörer och externa partners.

För organisationer innebär detta en rad praktiska steg: från noggranna verksamhetsanalyser, riskbedömningar och implementering av tekniska säkerhetsåtgärder, till tydliga incidenthanteringsprocesser, regelbundna revisioner och kontinuerlig utbildning av personalen. Detta ramverk är inte bara en reaktion på dagens cyberhot utan en investering i en säkrare framtid.

Genom att arbeta systematiskt och proaktivt kan din organisation möta de krav som ställs av Cybersäkerhetslagen och NIS2-direktivet – och därmed bidra till att stärka Sveriges digitala ekosystem. Att se över och uppdatera säkerhetsstrategin regelbundet är en nödvändighet i en tid där cyberhoten är i ständig förändring.

Avslutande tankar

I en tid där cyberattacker kan påverka hela nationens infrastruktur är det av yttersta vikt att alla aktörer – oavsett om de är direkt eller indirekt omfattade – tar sitt ansvar. Genom att införa och följa en stark cybersäkerhetsstrategi skyddar du inte bara din egen organisation, utan bidrar även till ett säkrare samhälle där informationens tillgänglighet, integritet och konfidentialitet värnas om på högsta nivå.

Oavsett om du är en stor offentlig aktör, ett företag inom kritiska sektorer som energi, transport, hälsa, eller en viktig leverantör till en direkt omfattad organisation, är det dags att agera. Investera i rätt verktyg, utbilda personalen och skapa en kultur där cybersäkerhet är en prioritet. På så sätt är du bättre rustad att möta framtidens utmaningar och bidra till att Sveriges digitala landskap förblir säkert, robust och innovativt.